Hej allihopa! Hoppas att allt är bra med er denna lördags eftermiddag!
Idag har jag tänkt att vara lite negativ i detta inlägg, men jag har tröttnat på att låtsas som att allt är bra hela tiden.
För det är det inte, detta är ett av det jobbigaste sakerna jag någonsin har gjort och kommer att göra.
Trodde aldrig att det skulle bli så här jobbigt som det har varit, visst har det varit bra stunder också som jag verkligen tar vara på.
Jag har svårt att hitta motivationen till att träna, jag har inte orken till att göra andra saker efter jag har tränat, känns som att jag är sjuk typ hela tiden.
Det känns som att jag får en motgång och precis när jag har kommit förbi den motgången så kommer nästa motgång och jag vet liksom inte riktigt hur jag ska hantera allt.
Jag känner att det börjar bli lite för mycket för mig och jag vet inte hur länge till jag orkar innan jag går sönder.
Vet inte riktigt vem jag ska prata med heller om detta, för att det är ingen som känner samma sak som mig även om man har gjort en liknande resa som jag gör så känner man ändå inte samma känslor. Eller personer som försöker sätta sig in i situationen kan heller aldrig känna dessa känslor som man känner vilket också gör det svårare att prata med vem som helst om det.
Jag trodde att denna förändring skulle ge mig mer energi till att göra mer saker och visst har jag fått mer energi, men oftast är jag så trött efter att jag har tränat på morgonen/förmiddagen att jag inte orkar göra något mer på hela dagen.
Vill orka mer och kunna göra mer saker efter träningen men jag orkar bara inte, om jag skulle hålla igång och göra saker efter träningen direkt så skulle jag nog orka. Men det är när jag kommer hem och har fått göra iordning mig och sen sätter jag mig för att ta det lugnt innan man ska iväg någonstans som det blir extra jobbigt.
Jag är liksom tröttare än någonsin på morgonen och det är jobbigt att ta sig upp för att gå ivåg och träna och på kvällarna är jag också trött vilket kanske är positivt för att då somnar jag ju i tid.
Motivationen till att träna kommer och går, ibland har jag jätte bra motivation till att träna och ibland har jag nästan ingen motivation alls men jag går iväg och tränar ändå.
Det var som Patrik sa till mig en gång, hellre att du går till gymmet och gör det dåligt än att inte gå dit alls. För då har jag ändå kommit iväg och fått in den rutinen att jag ska iväg och träna.
Vet inte riktigt heller vad jag ska göra för att kunna äka motivationen till att träna, jag vill liksom att det ska vara roligt att träna.
Just nu känns det som att jag får tvinga mig själv till att träna, jag vill liksom att det ska ske av sig själv och att det inte ska vara så jobbigt.
För att det är just det innan träningen som är jobbigt, annars när jag tränar så brukar jag tycka att det är skönt för att då vet jag att jag gör någonting som jag mår bra av.
Dock på senaste tiden så har det även varit svårt att motivera sig under träningen med, det är inte alls lika roligt att träna som det har varit.
Så många gånger som jag har velat bryta ihop och släppa ut allt för att man inte orkar mer och vill ge upp kan jag inte räkna på 2 händer längre.
Det känns som att det inte är okej att visa sig sårbar eller det inte okej att klaga för att man har satt sig själv i den här sitsen, vilket jag också kan hålla med om till en viss del.
Men när man gör detta så tycker jag också att man ska få visa sina jobbiga dagar och få klaga på det som är jobbigt. Man ska inte behöva bara visa upp allting som är bra och att man mår bra för det gör man inte hela tiden, det gör inte jag i alla fall.
Sen vet jag också att jag har mycket kvar att jobba med mitt mentala och mitt psykiska för att det har hänt saker tidigare i livet som jag behöver ta tag i och börja bearbeta, men jag ville inte göra det direkt för att jag visste att det skulle bli alldeles för mycket då.
Men jag känner att det kanske är dags nu att ta tag i det, även om det kommer bli jobbigt så kommer jag fortsätta att kämpa på.
För detta är något jag vill göra och jag gör detta för min egen skull och inte för någon annan.
Det var allt jag hade att skriva om idag och förlåt om det blev en lång text och lite negativ men jag kände att jag behövde skriva av mig.
Kram Emelie
2 kommentarer
Marianne
23 Dec 2017 23:28
Det går ju upp och ner, som du säger, vad tror du om att byta träningsform? Tränar du på gym med vikter? Ensam? Kan du inte hitta en träningskompis iså fall? Eller kanske gå på några aerobics- eller step- pass?
Personligen skulle jag ha mycket svårare att träna på morgonen, om det inte var springa...
Tror du måste tillåta dej att känna att det är så där motigt och jobbigt ibland...men tror också att du kanske behöver bearbeta det du varit med om tidigare, om det lättar kanske lusten till träningwn också känns lättare...bara en tanke jag har
Kram
Marianne
28 Dec 2017 20:32
Aha, jag missuppfattade det, du får försöka att låta bli att bry dej om vad andra tycker och tänker....du är stark och målmedveten och vet vad du behöver göra för att nå ditt mål, vi är många som tycker att du är grym...tänk på det istället och strunta i de som är negativa och försöker dra ner ditt självförtroende...
Kommentera