Emelie Karlsson

jag mår skit,allvarligt talat så mår jag verkligen inte bra.Jag känner att jag behöver någon att prata med.Någon som jag verkligen kan lita på.För det känns som allt bara är skit jut nu.
Allting som händer runt omkring mig,allt är bara stressat,jag känner att jag stressar hela tiden för att jag måste hinna med allt men det känns ändå som jag inte gör det.Och då känns det som att jag sviker mig själv för att jag inte hinner med dom sakerna.Och jag saknar min kompis otroligt mycket,det känns konstigt att inte kunna prata med henne längre.Jag har fortfarande kvar hennes nummer i mobilen för ibland så ringer jag till henne bara för att få höra hennes telefonsvarare på mobilen.Jag vill verkligen ha henne tillbaka.
En saknad till henne kommer alltid att finnas,den kommer aldrig försvinna från mig eller någon annan.Alla hennes kompisar saknar henne otroligt mycket.Jag har pratat med hennes kompisar nu på soprtlovet och vi ska försöka göra något så att vi kan vara stolta över henne och vad hon har gjort för oss.
Och jag är verkligen stolt över henne,flr allting som hon har gjort för mig och allting som hon har gjort.
Nu tänkte jag berätta en sak som jag aldrig har berättat för någon.
Det var så att jag och Sandra (min kompis som tog livet av sig) var uppe i Stockholm sommaren 2008.
Vi åkte dit oc träffade varandra och bodde hos min faster.
När vi hade åkt tunnelbana från t-centralen till Alby där min faster bor så ser Sandra en hemlös som sitter utanför köpcentret som ligger där.
Och vet ni vad hon gör?  Hon går fram och säger till den hemlösa tjejen som satt där att hon tänker köpa mat och kläder till den hemlösa tjejen. Och jag bara står där med tårar i ögonen.För hon bryr sig verkligen om människor.Hon vill att alla ska må bra. Så vi tog med den hemlösa till en butik och köpte nya kläder och sen gick vi till Ica och köpte mat.
När vi kom ut från köpcentret så började hon tjejen att gråta för hon var otroligt glad att någon hade hjälpt henne.Hon berättade hennes historia och jag blev verkligen rörd av hennes historia.För det är nog det värsta någon kan vara med om huvudtaget.Och jag är verkligen glad att hon tjejen lever nu.Jag är tacksam för att vi fick just hjälpa henne.Om ni ser någon hemlös så stanna och fråga om ni kan hjälpa till med någon för det uppskattar dom verkligen.Men om ni frågar och dom säger nej så har ni i alla fall frågat.Ta aldrig för givet att dom vill ändå inte ha hjälp så man bara går förbi.Det har gjort enda tills sommaren 2008 då vi var uppe i stockholm.För det finns verkligen människor som behöver hjälp här i sverige.Det är inte bara i andra länder som det behövs mest hjälp.Kan vi inet hjälpa våra egna hemlösa först innan vi hjälper några andra? visst kan vi hjälpa sjuka och så men vi måste tänka på alla hemlösa som finns här i sverige också och inte bara dom som finns i andra länder.
Så tänk på vad ni gör nästan gång när ni går förbi en hemlös.Stanna till och fråga om dom vill ha något,och om dom säger nej så har ni frågat då kan inte göra något annat.
Så kom ihåg att om ni ser någon hemlös så fråga om dom vill ha något.Hjälp dom hemlösa

Behövde bara skriva av mig lite
Kram Emelie