Hej allihopa! Hoppas att ni har det bra och att ni mår bra!
Jag skulle bara vilja skriva av mig lite om saker som jag tycker är lite jobbigt just nu.
 
Innan jag började med min förändring tänkte inte jag så mycket på min framtid, jag brydde mig liksom inte så mycket.
Det som händer det får hända kände jag då, men under resans gång blir jag mer och mer orolig för framtiden.
Jag går och tänker på det här nästan varje dag och jag mår ganska dåligt över det också.
Det som tynger mig är att jag tänker på att mina mor/farföräldrar kanske inte hinner se mig gifta mig, träffa mina framtida barn vilket gör mig ganska ledsen.
För när jag ser dom med min systers barn och hur glada dom är så längtar jag själv dit och att dom ska hinna få träffa mina barn.
Jag tar verkligen vara på tiden jag har med dom och jag älskar verkligen att spendera tid med dom, det är därför det gör så ont i mig och veta om att de kanske inte kommer kunna uppleva allt detta.
Försöker att inte stressa upp mig men samtidigt så vet jag inte vad jag ska göra åt detta.
Speciellt nu i sjukdomstider så tänker jag extra mycket på detta för man vet aldrig vad som kan hända, även om man inte ska tänka det värsta så är jag en person som gör det tyvärr.
Liksom bara tanken på allt detta gör mig gråtfärdig, många kvällar som jag sitter och tänker på allt mellan himmel och jord.
Jag har alltid drömt om att skaffa barn och drömmer fortfarande om att göra det, jag vill ändå inte stressa på något för att jag är fortfarande "ung" men jag är 24 år och jag har alltid trott att vid den här tiden ska jag i alla fall ha 1 barn.
 
Är det normalt att tänka så här varje dag?
Vad kan man göra åt detta, finns det något att göra?
 
Det var allt jag hade att skriva idag
Ha en fortsatt trevlig dag
Kram Emelie

4 kommentarer

Marianne

09 Apr 2020 07:29

Jag tror det är normalt att tänka liknande tankar vissa perioder, åtminstone gör jag det.
Hur går det för övrigt med träning och kost? Har du kommit igång igen?

Svar: Jo men det tror jag med, tyvärr har det blivit ganska mycket sånt tänkande den senaste tiden men det är ju inte så konstigt med tanke på allt som händer just nu i världen.
Nej tyvärr så har jag inte kommit igång med träningen, för nästan 2 månader sen åkte jag på lunginflammation som gjorde att jag la allt på hyllan men ska ta tag i detta så fort som möjligt igen!😃
Emelie Karlsson

Marianne

12 Apr 2020 08:53

Du får lite pepp av mej så kanske det känns lite lättare att återuppta träning och sånt;)

Åsa

24 Jul 2020 00:41

Hur går det för dig Emelie ?? Tänker på dig då o då o undrar naturligtvis!
STOOR styrkekram på dig ! <3

Svar: Hej Åsa! Det har gått upp och ner, tyvärr föll ja i samma fotspår som innan och är tillbaka på samma startvikt igen 😔
Det har varit nästan 2 år av depressioner, jobb, problem med min gamla lägenhet, flytt till en ny och massa i privatlivet som gjorde att jag tyvärr inte höll mig till träningen och är där ja är idag 😔
Men jag har den snällaste och underbaraste vännen som alltid ställer upp och gör detta en andra gång med mig, så nu ska jag ta tag i min vikt igen och bara kötta på, för denna gången ska jag klara det😀
Jag har även tänkt att jag ska skriva ett blogginlägg om allt detta men jag har bara inte hittat tiden till det, men det kommer kanske att komma upp något under helgen 😀
Tack för att du bryr dig för det betyder väldigt mycket ❤
Emelie Karlsson

Erika

01 Oct 2020 11:17

Fick tips av Marianne om din blogg nu när jag själv ska göra en livsförändring.
Jag är kraftigt överviktig, problem med sköldkörteln och nu senaste så har jag skadat min rygg vid en liten olyckshändelse de var de som var droppen o fick bägaren att rinna över och jag fick uppsöka vården och nu finns de ingen återvändo än o ta tag i vikten o allt innan jag får följd sjukdomar.

Känner igen mig så i de du skriver rädslan oron hur länge kommer man att leva.
Men att förändra sin kost, sin vardag är bannemig inte lätt. 😓

Svar: åh va roligt att höra!😀

åh tråkigt att höra med sköldkörteln och ryggen, börja med att ta det lugnt med träningen och känn efter med va du orkar göra och klarar av. Du ska inte gå ut för hårt i början för det kan göra att du tröttnar fortare och vill ge upp, men det kan ju även motivera dig till att fortsätta kämpa på när man ser alla resultat.

Tack, ja tror att många känner igen sig på det och att man vill göra något åt det men vet inte vart eller hur man ska börja.
Det är verkligen inte lätt att ta tag i sin kost och träning, det kräver så mycket tid,energi som man aldrig trodde att det skulle göra men det är så värt det till 100%.
Tack för att du skriver och berättar!
Jag kommer att hejja på dig!😀
Emelie Karlsson

Kommentera

Publiceras ej